Bokrecension om Ninas resa

Ninas resa av Lena Einhorn

förlag: Norsteds

Boken som är en polsk judinnas berättelse om andra världskriget, har sin början i Juli 1937. Då beskrivs Ninas liv som en vanlig åttaårings liv. Hon är på väg för att resa till New York över sommaren med sin mamma.
Hitler hade redan då makten i Tyskland men det var ingenting som Nina märkte av eller ens tänkte på. Två år efter bokens början går Tyskland till attack mot Polen och det är nu Nina märker skillnad. Hon är tio år och gammal nog för att förstå vad som händer när hennes familj tvingas att flytta in i gettot.
Boken är verklighetsbaserad och det är Ninas dotter som skrivit ner sin mors historia efter ett antal intervjuer. Nina bestämde sig redan innan kriget var slut för att om hon överlevde så skulle hon berätta, det var hon skyldig dem som inte klarade sig.
Jag tycker att Ninas berättelse är oerhört tragisk och rörande och jag blir arg för att världen lät det här hemska hända.
Jag tror dock att boken hade fångat mitt intresse mer om den hade varit skriven i ett annat format. Nu är den skriven precis så som Lena fick den berättad, det är Nina som berättar vad som händer inte man själv som är Nina. Det kan vara så att jag bara är ovan för efter ett tag kommer man in i det.

Ninas liv var verkligen något att berätta om. Det är nästan som en film, det var så många gånger hon blev räddad av enbart tur och intuition.
De viktigaste personerna i boken förutom Nina är hennes starka beslutsamma mamma Fanja och hennes ansvarstagande bror Rudek. Man får även möta hennes pappa, resten av hennes stora släkt och många av hennes vänner.