Ninas resa v.38

"Jag gick efter henne en bra bit", minns Nina. "Och jag vädjade till henne att komma tillbaka. Men hon fortsatte bara att gå."
 De fortsätter tillsammans, i samma hastighet, men med ett par meters mellanrum. (...)
"Jag försökte stoppa henne", säger Nina. "Jag försökte. Men hon blev mer eller mindre arg på mig, för att jag försökte hindra henne från att förena sig med sin mor och sin bror."
Och så tillägger Nina: "Sen försvann dom bara. Jag såg dom aldrig mer"

Verktygets klagan
Livet sjönk för mig tillbaka i blå rök.
Jag står höjd över allt
med intet över mig än den hotande kopparhimmel,
den jag regerar.
Varför lyftes denna börda på människoaxlar?
Varför slöts mitt hjärta i järnpansar?
Får jag icke vara människa?
Nattsvart sorg ligger vägen bakom mig,
mellan rosa skuggor irrar jag en hemlös gud.

Stycke för stycke bröt du ur mitt hjärta, övermäktiga gud,
och gjorde mig till ditt redskap.
Jag tillhör dig med kropp och själ
och med resten av mitt förpantade liv.
Jag gråter. Tårarna falla där jag går,
den stenhårdes tårar.
Var finner min mun ännu ord till klagan
i obevekligt överflöd?
Mina nätter och dagar
äro skrivna i din bok, o gud.
Intet tillhör mig på jorden,
icke så mycket som en blomma.
O att vara den rikaste!
Att ha det skrivet på sin panna
att leka ödets underliga lek
på nödens bud.

Av: Edith Södergran


Den här dikten handlar egentligen om ett verktyg som klagar på sin lott i livet, men jag tycker att det passar bra in i sammanhanget. Inte bara till texten utan också till hela situationen Nina befinner sig i just nu. Ninas situation liknar en slavs, hon jobbar utan betalt och äger nästan ingenting. Det enda hon har kvar är sin familj och släkt och när också de börjar försvinna är den enda sysselsättningen som finns kvar att hålla sig vid liv. Celinka var en tid Ninas nästan enda och bästa vän, den enda hon kunnat prata med om allting. Nina blir fötvivlad när hon förstår att även Celinka kommer att fösvinna från henne gör hon allt hon kan för att övertala Celinka att stanna. Efter att ha följt efter Celinka ett tag inser Nina att det inte är någon mening med att fortsätta, Celinka har bestämt sig.

Ninas resa - tyfys

Det här är en sorglig och hemsk bild, precis som texten. Man ser att liken har körts till gravplatsen i en kärra och sedan dumpats på marken i väntan på att begravas. Det kan tyda på att kärran behövs för att hämta fler lik och att man stressar igenom arbetet. I Warzawas getto var det likadant, man hade så många döda att man fick skynda sig för att hinna begrava alla. Man kan tänka sig att de som fick jobba med liken hade jobbet som något slags straff. Jag vet inte om Tyfus kan smitta från döda till levande men om så är fallet kan man också tänka sig att de som jobbade med de döda själva gick en ganska säker död till mötes. Man ville få ner kropparna i gravarna så fort som möjligt innan de hann börja ruttna och sprida mer sjukdom och stank.

Ryska revolution

Sammanfattning
Ryska revolutionen var egentligen tre revolutioner där den första inträffade 1905 och de två andra 1917. 1905 hade Ryssland för inte länge sedan deltagit i krimkriget och varit i krig mot Japan. Inget av krigen blev särskilt framgångsrikt för Ryssland och folk var missnöjda och trötta på krig. Det rådde också vid den här tiden matbrist i Ryssland. De två ar de största anledningarna till att den första revolutionen började.
Anledningen till att det blev flera revolutioner var att vid den första blev det ingen större skillnad efteråt, även om det officiellt sett sades att tsaren nu styrde tillsammans med en regering (Duman) istället för att ha all makt själv. Därför (och på grund av bl.a första världskriget) startade man ännu en revolution 12 år senare i februari 1917.
Den här revolutionen får större följder. Den viktigaste är att tsar Nikolaj tvingas att avgå. Istället kommer en tillfällig regering i ledning av Kerenskij. Sovjeterna som är arbetarråd som finns i städerna får också mer makt nu.
Men folket är fortfarande inte nöjda, Ryssland är fortfarande med i första världskriget som går väldigt dåligt för dem. Folket i Ryssland har fått nog av krig för länge sen. Det enda partiet som är mot kriget är bolsjevikerna under ledning av Lenin. Bolsjevikerna har folkets stöd, de har tröttnat på den provisoriska regeringen och allt vad de står för. Det här gör det lättare för bolsjevikerna att ta makten. Bolsjevikerna tar makten i oktober 1917 och behåller den i över 70 år framåt. När bolsjevikerna tar makten bli Ryssland kommunistiskt.

Resonemang
Under ryska revolutionen dog det ca 4 miljoner människor av direkta orsaker. Jag tror att man hade kunnat göra sig av med diktaturen på ett mindre blodigt sätt. För folket stod Lenin för frihet och stopp på alla krig.
När Lenin senare kom till makten blev han ju inte särskilt demokratisk han heller. Han fängslade och dödade människor som inte tyckte som honom och det räknas ju inte direkt som en demokrati. Jag tycker att den ryska revolutionen var, om inte annat ett steg i rätt riktning. Följderna blev hemska, många dog men ryska folket tog ställning mot diktaturen.
Jag tror att De som fick makten efter tsaren inte hade sett tillräckligt av demokrati för att veta hur man får det att funka. Jag försvarar inte Lenins sätt att handskas med motståndare. Han kanske var en maktgalen idiot, men innan han fick makt stod han för frihet.
Hur kommer det sig då att det inte var förrän han väl hade makten som han började döda folk till höger och vänster? Det här visar bara ännu en gång att det sällan blir bra när en person får för mycket makt och att det är sällan som folk är enbart "goda" eller "onda".

Ninas resa

1. Nina återvänder till Polen trots att hon funnit sig tillrätta i Amerika. Anledningen är att Amerika var ett spännande äventyr men Polen är hennes hem, det är där hennes familj, den släkt hon känner bäst och hennes vänner finns. Det var spännande att vara den enda av bland hennes vänner som åkt över Atlanten och nu när hon gjort det och levt i USA ett år behövde hon berätta om äventyret för sina vänner och de fanns i Polen.

2.  Fanja var en mycket bestämd kvinna. Hon kom från fattiga förhållanden och var van vid att behöva ta för sig för att få det hon ville ha. Hon måste ha varit mycket begåvad för att få stipendiet som behövdes för att komma in på medicinskolan, om hon inte bara gjorde det på ren vilja. När det gällde Fanjas barn var hon inte den mamman som man kramade och pussade på. Hon höll dem på lagom avstånd. Kanske tänkte Fanja att hennes barn på det sättet skulle lära sig att precis som hon ta för sig mer. 

3.

Hemkomst

Min barndoms träd stå jublande kring mig: o människa!
och gräset mig hälsar välkommen ur främmande land.
Mitt huvud jag lutar i gräset: nu äntligen hemma.
Nu vänder jag ryggen åt allting som ligger bakom mig:
mina enda kamrater bli skogen och stranden och sjön.

Nu dricker jag visdom ur granarnas saftfyllda krona,
nu dricker jag sanning ur björkens förtorkade stam,
nu dricker jag makt ur det minsta och spädaste grässtrå:
en väldig beskyddare räcker mig nådigt sin hand.

(Oktober 1922 Edith Södergran)



Dikten valde jag för jag tänker att det är så Nina känner när hon äntligen kommer hem till Polen igen. När hon kommer hem känns allt underbart. Saker som hon kanske inte uppskattade innan hon åkte har plötsligt blivit väldigt vackra. Bilden valde jag för att tjejen på bilden ser ut att ha väldig hemlängtan precis som Nina. Hon tittar ut på det vackra landskapet men ser det liksom inte utan längtar istället hem.

På västfronten intet nytt

När Paul märker att det faller ner en kropp i kratern är han inte sen med att hugga till med sin dolk, kroppen han hugger i spänns först innan den faller ihop över honom.
Efter ett tag inser Paul att om fransmännen upptäcker vad han gjort med deras soldat kommer de antagligen inte visa honom någon större nåd. Därför byter han taktik och försöker istället att rädda mannen. Han hämtar vatten att dricka, lägger honom tillrätta och stryker honom över pannan.
Jag tror inte att chansen för vad de franska soldaterna kommer att göra med Paul är den enda anledningen till att han hjälper fransmannen. När Paul högg honom första gången hade han inte sett fransmannens ansikte, inte tänkt på att det faktiskt var en person. När Paul Hör mannen rossla och ser honom lida förvandlas han från en ansiktslös fiende till en riktig människa. Därför kan Paul inte avsluta vad han började när han högg fransmannen första gången.
När mannen faller ner i kratern är han inte beredd på att bli attackerad, han blir chockad och livrädd när han märker vad som hänt. Kanske förstår han Paul sedan och förlåter honom och det är det han försöker säga med ögonen. Medan Paul försöker hjälpa fransmannen försöker han få soldaten att förstå att han ångrar sig.
Den här meningen tycker jag förklarar hur både Paul och fransmannen känner det. "Inget ljud hörs, rosslandet har tystnat, allt liv är samlat i ögonen till en obeskrivlig ansträngning att undfly, till en förskräcklig fasa för döden, för mig." För fransmannen är det en rädsla för att lämna livet och för Paul en rädsla för att någon faktiskt är livrädd för honom och att han dessutom har så gott som dödat denna någon.